Att träna och tävla är komiskt. Sport enligt svenska fiktionsfilmer 1930-2015, Visby: Filmförlaget 2015.

Varför bryr sig sportforskare inte om fiktionsfilm?

Inte ens de sportforskare som säger sig fokusera mediesport medräknar biografmediet. Film­forskare tycks å andra sidan vara ointresserade av komedier, särskilt när det gäller sport. Det gäller faktiskt globalt. Beror det i det svenska fallet på att filmerna inte alls är nationalistiska och därmed inte lika lättkritiserade? Eller på att man har svårt att förklara komediers, och särskilt sportkomediers, attraktionskraft med annat än slentrianpåståenden om publikernas verklighetsflykt och sken­uppfyllda önskedröm­mar?

Det finns dock ett skäl för sportintresserade svenskar med nationalkänsla att lyfta fram svensk sportfiktion: Sverige tycks vara världsetta vad gäller att producera sportlustspel, d.v.s. komedier som tar ned pressens och televisionens hjälteberättelser om sportstjärnor på jorden. Ingen annan nation verkar ha så stor andel komedier av det totala antalet filmer om/med sport som Sverige. Sportdramer är däremot ytterst sällsynta.

Denna bok är den första kartläggningen av svenska långfilmer om eller med sport. Enbart 53 sådana filmer från 85-årsperioden 1930-2015 har lokaliserats och analyserats (doku­mentä-rer faller dock utanför studien). Länge har män föga överraskande varit huvudkaraktärer, inte minst mogna män över 40 år, men det senaste decenniet har detta förändrats. Under 2000-talet har kvinnor, barn och tonåringar kommit starkt, både som sportutövande protagonister och – i fallet med kvinnor – som filmernas upphovsmänniskor.

Fem av de åtta fil­­merna handlar nu om barn eller tonåringar, lika många har haft kvinnor som regissö­rer och/eller manusförfattare, och filmerna har samtidigt blivit mindre komiska. De senaste dramerna är Apflickorna (2011, Lisa Aschan) och Min lilla syster (2015, Sanna Lenken). Den sistnämnda har ännu inte haft premiär, men bägge analyseras i denna bok.

MARGARETA RÖNNBERG är professor emeritus i filmvetenskap. Hon har skrivit dryga dussi­net böcker om barn och medier. Även om barns självklara rättighet att rösta i allmänna val: BARNS RÄTT TILL SIN RÖST (2014). Dessförinnan om Lilla hjärtat-debatten (2013) och om 70-talets barn-tv och barnfilmer: Vänstervridna? Pedagogiska? Av högre kvalitet? (2012). Före det t.ex. en jämförelse av Barnjournalen och Lilla aktuellt (2010); Blöj­barns­teve om hur 1,5-3-åringar tittar på tv (2008); om barn & reklam; Dis­ney- och Astrid Lindgren-filmer.

Förutom barnkulturforskare är Rönnberg sporttokig, framför allt intresserad av fotboll, ishockey, amerikansk fotboll, konståkning och amatörboxning. Hon spelade själv för länge, länge sedan fotboll och ishockey. Hon har även akademiska betyg i bågskytte från ett amerikanskt universitet. Hennes favoritsportfilmer är i tur och ord­ning 1) Fat Citychansernas stad; 2) The Loneliness of the Long Distance Runner; 3) Idolen/This Sporting Life; 4) Play It To The Bone; 5) Blades of Glory. (Jodå: Tjuren från Bronx/Raging Bull finns med, på 9:e plats).

 

Margareta Rönnberg kan nås på tel: 0498/24 94 48 eller via e-mail: mrg1@telia.com

Recensionsdag: 21 augusti 2015

 

352 sidor (F-pris: 160 kr; inkl. moms + frakt: 240 kr inom Sverige)

 

FILMFÖRLAGET, Adelsgatan 19, 621 57 VISBY     filmforlaget@telia.com