Barns rätt till sin röst. Om de yngstas politiska och kommunikativa rättigheter.

 

Den 20 november 2014 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. Den har onek­ligen åstadkommit en hel del, men mycket återstår. Det är t.ex. hög tid att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Barn är den grupp som fort­farande inte omfattas. År 2039 tor­de det vara obegripligt att det dröjt så länge innan de tillerkändes rätten att rösta.

Här presenteras argumenten för och emot barns rätt att göra sin röst hörd och kunna påverka. De flesta förespråkare har föreslagit att för­­äld­rar­na skulle bli ett slags ställföre­trädare: mamman skulle förvalta en röst för var­­je barn, eller för­­äldrarna ha en halv extraröst vardera per barn. Några få anser att barnen själva givet­­vis ska avge sin röst, vilket även blir denna boks slutsats. Således inte bara äga en röst, utan ha rätten att själv rösta.

Men klarar barn verkligen det? Är de inte okunniga, oerfarna och be­roende av vuxna? Undersökningen kommer fram till att det helt enkelt inte finns några håll­­bara skäl mot ett avskaf­fan­­de av åldersgränser för rösträtten.

Här betonas dock inte bara barns politiska rättigheter, utan understryks vik­ten av ett erkännande av barns annorlunda politiska identitet som en grund­för­utsätt­ning för ett i sanning demokratiskt samhälle. Ännu viktigare än barns rös­­­­­­­­­­­tan­de i sig är den därmed förbundna synen på barn, att de tas på allvar och är företrädda av sina val­da representanter i de beslu­tande organen utifrån sin olik­het visavi vuxna.

Mediernas roll för barns inhämtande av information, såväl som att till vux­­en­­­­sam­hället vidare­förmedla barngruppers synsätt, är en annan viktig för­ut­­sätt­­ning. Men närhur och om vad tillåts barn idag göra sig hörda i media? Här studeras tre debatter om barns medverkan i tv, samt åtta faktaprogram om och med barn. Dessutom intervjuas fyra upphovsmänniskor till ena­stå­­­ende pro­gram, gjorda allt­ifrån 70-talet och ända fram till 90-talets mitt.

 

MARGARETA RÖNNBERG är professor i filmvetenskap och barnkulturfors­kare. Hon har publicerat 12 böcker om barn & medier, senast «Lilla hjärtat är en mullvad»–»Nä, peng­­vin!». En studie av kontroversen kring Stina Wirséns filmfigur (2013) och Vänstervrid­na? Pedago­giska? Av högre kvalitet? 70-talets barnteveprogram och barnfilmer kontra dagens (2012).

 

Pressrelease for boken finner du her.

 

Margareta Rönnberg. Filmförlaget, Visby 2014

(190 sidor. F-pris 130:-, kan beställas för 180:- inkl. moms + frakt från mrg@hig.se    Inom övriga Europa: 230 kr inkl. moms + frakt.)